Debattinlägg

Här publicerar vi debattinlägg som är inskickade av våra medlemmar.

För att publicera ett debattinlägg maila det till antonsson@jamthundklubben.nu



SJHKL svarar på Sivertssons brev - Uppdaterad!

Uppdaterad 2014-01-01
Klargörande från Svenska Vita Älghundklubbens nuvarande styrelse.

 Klargörande från Svenska Vita Älghundklubben

Bakgrund: Sven-Gunnar Sivertsson har skickat en skrivelse till Jämthundklubben där han går till hårt angrepp och beskyller klubben för dålig etik och moral då klubben överklagat de nya jaktprovsreglerna som antogs på SÄKs årstämma i april 2013 till SKK. Sivertsson har fått flera ordföranden i rasklubbar och lokalklubbar att underteckna denna skrivelse. Skrivelsen från Sivertsson finns här samt Jämthundsklubbens svar.

 Svenska Jämthundklubbens svar på brevet från visa klubbar 

 Brev till Svenska Jämthundklubben



DEBATT: Några funderingar från ordförande

Det har varit lugnt på klubbens hemsida ett tag kring de Gemensamma Nordiska jaktprovsreglerna, men här kommer en liten rapport!

Det är några lokalklubbar som har undersökt med sina domare hur deras inställning är till nya regler och det visar sig att majoriteten av de som svarat inte vill ha dessa regler. Fler börjar inse att de nya reglerna försämrar våra hundars ståndhundsegenskaper och samarbetet med föraren.

Jämthundklubben måste starkt ifrågasätta detta då det påverka våra älghundar negativt och vi anser att de Nordiska reglerna ej bevarar och utvecklar de rasspecifika egenskaper som anges i §1 i stadgarna när det gäller att skälla fast ståndskall. Denna egenskap är den absolut viktigaste rasspecifika egenskapen för Jämthunden men säkert även för andra raser som ingår under Svenska älghundklubben.

Det hölls ett möte 15 juni i Upplands Väsby för samtliga ordförande i lokal/rasklubbarna med anledning av den dåliga stämningen på SÄKs årsstämma i Luleå 20 april. På mötet i Upplands Väsby presenteras resultaten från lokalklubbarnas undersökning, men det verkar inte som de tas på allvar av styrelsen inom SÄK. Det nämns att så här har det alltid varit när förändringar sker och när ”löven” skiftar färg så kommer domarna! Jag är inte så säker på detta för de rapporter jag får är att många domarkort håller på att lämnas in och hur dessa domare skall ersättas hoppas jag att SÄK har en beredskap för.

På mötet så visas listan med uppfödare och hur många som stödjer artiklarna som finns på Jämthundklubbens hemsida, men detta kommenteras inte alls på mötet! Domare och uppfödare måste ju anses vara ryggraden i Svenska älghundklubbens verksamhet och när deras röst inte tas på allvar är det något som är fel, är detta demokrati?

Med detta så vill jag önska alla en trevlig midsommar!

Peter Antonsson
Ordförande
Svenska Jämthundklubben



DEBATT: Provreglernas påverkan på våra hundar...

Provreglernas påverkan på våra hundars jaktegenskaper.

På Svenska älghundklubbens årstämma beslutades att vi skall anta de motioner som föreslog att vi skulle börja döma efter gemensamma Nordiska jaktprovsregler. Då vi anser att dessa regler kommer att påverka våra avelsmål negativt så vill vi gärna belysa det genom denna debattartikel.

Syfte med jaktprov.

  • Att utifrån egenskapspoäng och provresultat gallra fram de hundar som vi vill använda i aveln.
  • Att mäta avelsresultat vad det gäller pristagare procent och egenskapspoäng från föräldradjuren.

Syfte med gemensamma nordiska jaktprovsregler

En uttalad ambition att skapa en gemensam nordisk databas och i den kunna utvärdera hundarnas avelsresultat på likvärdiga grunder i hela norden.

Att lättare kunna söka hundar över gränserna.

Grundläggande tankar kring utformningen av jaktprovsregler.

  • Man bör vara medveten om att jaktprovsreglernas utformning formar hur våra framtida hundar jagar.
  • Jaktproven skall vara utformade så de synkroniserar med hur vi tillämpar praktisk jakt.
  • Den hund vi tar fram genom riktad avel skall överensstämma med samhällets krav på jaktlig etik och jägarnas behov.
  • Hund med höga poäng skall överensstämma med idealhunden.

Vad är det då som avviker mot syftet med gemensamma nordiska regler?

Tanken var ju att ett 1:a pris skall kunna värderas lika i alla tre länderna och att man skall kunna ha ett gemensamt avelsindex. Men detta syfte faller när Finland tillåter bilanvändning, älgarbete i mörker, har två domare etc.

Gemensam avelsutvärdering.

Vi menar att vi inte kan ha en gemensam avelsutvärdering då vi inte lyckats få till jaktprovregler och en tillämpning som är 100% lika. Vi ser inte heller någon större vinst med att avelsutvärdera hela nordens hundar utifrån en population.

Vi misstänker att det skiljer en del i hur intresserade jägarna är av jaktprov i de olika länderna. Detta skulle kunna påverka ett gemensamt avelsindex baserat på pristagreprocen. Vilket innebär att våra svenska hundar skulle få ett lägre index även om man har samma kvalitet på avelsmaterialet. Vi menar att även om vi skulle anta gemensamma regler så skall varje lands hundar avelsutvärderas separat.

 

 

Databas.

Vi anser att varje land bör ha en egen fungerande databas där man kan ta fram de avelslistor som efterfrågas av uppfödarna. Med ganska små medel så kan vi förbättra Jyckedata så att vi även kan beräkna BLUP index på pristagare och egenskapsindex.

Vi anser inte det finns något argument för att vi behöver gemensamma nordiska regler utifrån att vi skall kunna databehandla allt gemensamt. Om vi i Sverige har 13 moment och Finland och Norge har 10 moment så kan vi inte räkna egenskapsindex gemensamt. Men vi vinner istället att vi kan bedöma lydnad och samarbete bättre och vi kan också få bättre arvbarhet på momenten än man får med Nordiska regler då man där ofta blandar in fler parametrar i momenten..

Vi har ju även två olika jaktprov i Sverige( älg och vildsvin) och om man verkligen har behov för en synkronisering av målen så är det att implementera vildsvinsreglerna till älgreglerna. Då kan man bedöma det viltslag som hunden får upp för dagen och samma domare kan användas. Då kan vi även använda samma databas. Så som förslaget nu ligger kommer vildsvinsproven inte att kunna avels utvärderas i en gemensam nordisk databas.

Samarbete med andra jakthundklubbar

Vi anser att vi bör söka samarbete med andra jakthundsraser i Sverige för att utveckla databas som är direkt kopplad till SKK. Dreverklubben använder också Jyckedata och där finns säkert möjlighet att tillsammans utveckla BLUP index.

Nordisk dataportal

Vi är positiva till att ha en gemensam dataportal där vi kan hantera hundarnas resultat internationellt men vi ser inte att det är en fråga som bör ha högsta prioritet.

Delar i de Nordiska reglerna som har negativ påverkan på våra avelsmål och på möjligheten att mäta avelsresultat.

  1. Sök

Nordiska regler: En hund som tar upp på första sökturen 800 m bort får (8 poäng x koefficient 1,5 = 12 poäng) + (1 poäng i lydnad x 1,0 = 1,0) = Totalt 13 poäng.

För långa sökturer som inte passar till tabellen ger 8 poäng x 1,5 = 12 poäng. ( Över 30 minuter)

Svenska regler: En hund som tar upp första sökturen 800 m bort får i momentet sökets omfattning k (k = 5 poäng) + (0 poäng i lydnad ). Totalt 5 poäng. Differens på 8 poäng.

Sökturer över i allmänhet över 25 minuter ger 5 poäng x 1 = 5 poäng.  Differens på 7 poäng.

Kommentar :  Vi anser att arvbarheten i detta moment är starkt nedsatt i de Nordiska reglerna. Detta beror på att man sammanblandar fyra olika delar av söket – längsta avstånd, sökmönster, sökturernas längd och tempo. Skall man ha bra arvbarhet så skall endast en egenskap bedömas per moment.

Det betalar sig poängmässigt alldeles för bra att släppa en hund direkt på ett spår eller i direkt anslutning. Detta innebär att många hundägare kommer att se till att de på sina egna marker släpper direkt på ett färskt spår utan möjlighet för domaren att avgöra detta. På det sättet undviker hundägaren medvetet visa hundens sök.

Det är viktigt att inse att momentet är utformat i Nordiska reglerna mer för tävlingsverksamhet än för att mäta avelsresultat.

3. Förmåga att ställa älg på upptagsplatsen

Nordiska regler: Fast stånd på upptagsplatsen i 60 minuter ger 10 poäng x 1,5 = 15 poäng.

Svenska regler: Fast stånd på upptagsplatsen i 60 minuter ger 8 poäng x 1,0 = 8 poäng

Nordiska regler: Fast stånd på upptagsplatsen i minst 60 minuter efter en kort förflyttning 200-300 ger 9 poäng x 1,5 = 13,5poäng

Svenska regler: Fast stånd på upptagsplatsen i minst 60 minuter efter en kort förflyttning 200-300 ger 7 poäng x 1,0 = 7 poäng

Kommentar: Vi anser att vi absolut inte skall sänka kraven på ett av våra viktigaste moment.

Motiveringen från Finland har varit att man har så mycket störningar under jaktproven att man därför vill ha lägre krav på ståndtidens längd på upptagsplatsen för att hunden inte skall straffas. Men detta är en dålig motivering då störningar kan ske närsomhelst under ett jaktprov och det måste man ha med i spelreglerna. Vi anser att hundar som inte är ståndfasta gynnas orimligt av detta då föraren kan ge hunden stöd redan efter en timma. Även hundar med dåliga ståndegenskaper som inte har förmåga att hålla älgen i fast stånd gynnas.

5. Vilja att förfölja

Nordiska regler : Om förföljandet avbryts på grund av hinder/stängsel eller liknande skall domaren ta hänsyn till det men högst ge 8 poäng.

Kommentar: Med denna skrivning så kan man inte ge full poäng även om hunden har förföljt 5 km eller 60 minuter när detta sker. Hunden straffas även om den uppfyllt alla kriterier för full poäng.

Det finns inte någon övre gräns för förföljande i varken Nordiska eller dagens Svenska regler men vid en revidering så tycker vi att detta skall justeras.

7. Skalltid

Nordiska regler: Hund som skäller 200 minuter gångstånd får 10 poäng x 0,5 = 5 poäng.

Svenska regler: Hund får K i momentet = 0 poäng. Den gångståndstid som får inräknas i skalltiden FÅR EJ överstiga den fasta ståndskallstiden.

Kommentar: Detta är en extrem försämring av en av de viktigaste egenskaperna för en älghund, nämligen förmågan till att skälla fast ståndskall. Hundar som saknar denna förmåga och som ”vallar” mer än skäller fast ståndskall gynnas orimligt mycket.

 

10 Lydnad och samarbete.

Nordiska regler:

  • Lydnaden bedöms under sök, vid älgarbete och vid provtidens slut.
  • Samarbete och kontaktsökande bedöms inte.

Textutdrag fjärde stycket: Om arbetstid är mindre än 200 minuter eller hunden tar självmant kontakt mer än 2ggr ges totalt max 6 poäng. Gäller inte då skottillfälle söks och hunden är medveten om provgruppen eller återkommer från skenälg.

Svenska regler.

  • Lydnad bedöms vid sök och älgarbete. ( mom 13)
  • Samarbete bedöms vid sök, älgarbete och återgång (mom 12)

Kommentarer: Samarbete och kontaktsökande bedöms inte i de nordiska reglerna. Detta är allvarligt då vi redan i dag har en tendens att få mer hundar som jagar helt utan kontakt med föraren. Vi borde i stället strama upp denna bedömning så att vi kan utkristallisera vilka hundar som har dessa oönskade egenskaper på hundar som används i praktiskt jakt.

En hund som tar mer än två kontakter inom fem timmar kan inte tilldelas mer än 6 poäng i lydnad.  Vi anser att det är fel att blanda ihop samarbete och lydnad och därmed förstöra möjligheten att mäta arvbarheten i momentet. Dessutom så ger detta i förlängningen extrema hundar som aldrig bryter självmant. Vi anser att dagens regler är bättre där vi drar ner hundens poäng i momentet Samarbete om den bryter två gånger före 90 minuters ståndtid.

Prisvalörer

Nordiska regler.

  • Första pris 70 poäng och däröver
  • Andra pris 60-69,5 poäng
  • Tredje pris 50-59,5 poäng

Svenska regler

  • Första pris minst 70 poäng samt minst 90 minuter ståndtid på samma älg eller grupp av älgar dessutom krävs minst ett skottillfälle.
  • Andra pris 60-69,5 poäng, samt minst 60 minuters sammanlagd ståndtid på samma älg eller grupp av älgar.
  • Tredje pris 50-59,5 poäng, samt minst 30 minuters sammanlagd ståndtid på samma älg eller grupp av älgar.

Kommentarer: Hundar som knappt haft fast ståndskall utan i stället haft övervägande andel gångstånd under dagen kan få 1:a pris. Vi anser att detta är helt fel avelsinriktning. Vi vill i stället värna om våra hundars ståndegenskaper.  Hundar utan ståndegenskaper gynnas extremt mycket i de Nordiska jaktprovsreglerna vilket i förlängningen kommer att ge en annan typ av jakthund än vad vi har som avelsmål.

Rasspecifika undantag

Vi menar att det bör finnas utrymme för rasspecifika undantag i reglerna. Annars så kommer alla raserna att jaga på samma sätt i framtiden. T.ex. om Laikaklubben så önskar så borde man kunna ha lägre krav på ståndtider. Så fungerar det inom små drivande hundar. En tax behöver endast driva 60 minuter för ett 1:a pris medan en drever skall driva 90 minuter men man dömer med samma domare.

Övrigt.

Ett stort fel som begicks initialt var att man från början sa att reglerna skulle ha 10 moment. Då fick man en ram som inte har varit bra. Det är troligtvis därför som man fick baka ihop två moment i ett i moment 10.

Finska representanter och representanter i SÄKs styrelse har flera gånger yttrat att aveln inte behöver inriktas på de hundar som har högsta poängen. Detta synsätt vänder vi oss mycket starkt ifrån. Givetvis så skall hunden med högsta poängen även vara idealhunden och den som bör prioriteras i avelsarbetet. Och uppfödarna avlar mer eller mindre på de hundar som har högts poäng på jaktprov och på lång sikt så får vi hundar som överensstämmer med provreglerna. Om vi t.ex. inte ställer krav på att hunden skall ha kontakt med föraren eller ha återgång efter avbrutet förföljande under jaktprov så kommer vi att få hundar utan dessa egenskaper. Om man skall avelsutvärdera hundarnas olika egenskaper med egenskapsindex så måste idealhunden synkronisera med högsta poängen.

En stor del av Svenska Älghundsklubbens främsta och mest intresserade uppfödare stödjer ett förslag till omstart i frågan. Detta är kärnan i klubbens verksamhet och borde väga tungt när man värderar denna fråga.

Sätila den 6 maj 2013

Jämthundklubbens avelskommitté

Jämthundklubbens jaktprovskommitté



DEBATT: Sakfrågan

Under de gångna dagarna har det på SÄKs hemsida publicerats anteckningar och information som vill göra gällande att det är på begäran från lokal- och rasklubbar som man kört över fjolårets årsstämmobeslut genom att ansöka hos SKK om dispens för en ettårig revideringstid. Vi vill nu bemöta dessa proklameringar med vad som egentligen menades med kortare revideringstider.

Tre representanter från klubben närvarade vid genomgången av remisserna i Upplands Väsby 2012. Vi har även gjort efterforskningar gällande vad som sades med representanter från andra klubbar och kan publicera en enad uppfattning.

Kravet från lokal- och rasklubbarna gällande kortare revideringstider gällde vid ett eventuellt inträde i det Nordiska samarbetet. Tyngden på diskussionerna från SÄK lades vid vikten av att komma med för att sedan kunna påverka.

Alla som någon gång har förhandlat vet att det är innan själva avtalstecknandet de stora förhandlingarna sker, därefter är ramarna uppsatta för samarbetet och parterna har mindre plats att röra sig på. Scenariot som beskriver detta på en nivå som alla kan härröra till är: Försök att pruta på priset efter det att du har betalat det som begärts.

Lokal- och rasklubbar krävde därför en kortare revideringsperiod för de nordiska reglerna om vi gick in i samarbetet. Mötets uppfattning efter tre remissomgångar var att mycket liten notis hade tagits till Sveriges synpunkter på reglerna och reglerna ansågs vara långt ifrån en färdig produkt som vi kunde förlika oss med i Sverige. Därför efterfrågades kortare intervaller för att snabbare komma bort från moment i bedömningen som inte harmonierade med målet för vår ståndhundsavel.

Här har SÄK en stor anledning till att flera klubbar skickade in samma förslag även nästa remissomgång: Ingen notis hade tagits till vad man önskade, därför önskades samma förändring igen! Detta tyder på att förhandlarna från Sverige inte stått på sig mot sina förhandlingsparter, trots att vi har förhandlingsargumentet som väger tyngst: Sveriges nationalras (Jämthunden) är den enskilt största älghundsrasen i Norden!

Ingen på mötet i Upplands Väsby efterfrågade kortare revideringstider på våra gamla regler och vi ställer oss därför mycket frågandet till SÄKs uttalanden som gör gällande att det är efter påtryckningar som frågan drivits igenom. Påtryckningarna gällde kortare revideringstider OM vi gick in i ett nordiskt samarbete. Inte kortare revideringstider på fattade beslut.
I Svenska akademins ordlista står att läsa: Revidera; Granska, bearbeta, överarbeta, ändra.
Alltså i det befintliga.

Om man vill sätta ord på det SÄK har drivit igenom är det inte att ha ”Reviderat jaktprovsreglerna” utan man har bytt provregler. Inga lokal- eller rasklubbar har efterfrågat kortare tider för sådana beslut under dessa sammankomster.

För Svenska Jämthundklubben.

Stefan Persson.     Emil Gunnarsson.     Fredrik Johansson



DEBATT: Det börjar bli dags för eftertanke

I många år så har det diskuteras ett utökat avelssamarbete mellan de Nordiska länderna. Målet var att vi därigenom skulle få fram bättre älghundar. Planen var att man skulle försöka få gemensamma jaktprovsregler så att vi kan jämställa ett 1:a pris oavsett i vilket land den var tagen. Jaktproven skulle sedan behandlas i en gemensam databas. Även detta krävde att reglerna skulle vara synkroniserade.

I arbetet med att ta fram ”gemensamma” nordiska regler så har länderna kompromissat fram stora nationella undantag. Finland vill t.ex inte skriva provberättelser som beskriver hundens arbete i ord och så därför gör man undantag för detta. Man ville inte bedöma hundens samarbete och kontakt med föraren och var duktiga på att förhandla bort bedömningen av en av våra hundars viktigaste egenskaper. Vi svenskar hängde lydigt på med motiveringen att detta skulle vi kunna förhandla om senare.

Finland vill inte heller ha kollegium där provet öppet kan granskas av en större samling erfarna jaktprovsdomare utan vill fortsätta med ett överdomarsystem där endast en överdomare kontrollerar provet. Finland vill ha jaktproven mer som en tävlingsverksamhet än som ett urvalsinstrument för avelsarbetet och därför gör man undantag för detta. Norge vill ha kvar sina tvådagars prov och gör undantag för detta. Listan kan göra lång på olikheter i regler och på undantag. (JHKL jaktprovskommitté har gjort en sammanställning på det som skiljer.)

Om man skall ha gemensamma regler så bör väl det första kriteriet vara att de verkligen är gemensamma. Olika gemensamma regler ger inte effekten av att vi kan jämställa en jaktchampion oavsett var priserna är tagna, vilket målet var med övningen.

Samtidigt som SÄKs styrelse har lobbat för att vi skall ha gemensamma nordiska jaktprovsregler, så har man sett till att vi fått separata jaktprovsregler inom Sveriges gränser. Man har drivit igenom ett helt fristående jaktprov på vildsvin som inte är kopplat till varken de svenska, norska eller finska jaktprovsreglerna. Jämthundsklubben var mycket kritiska till att dessa regler blev separerade från våra älgregler, då risken är stor att vi avlar på hundar med fel egenskaper. Argumenten för att ha samma regler för att vi skall kunna köra all jaktprovstatistik i samma databas verkar inte gälla hundar som skäller vildsvin. Det verkar som man har inte haft några tankar om att dessa jaktprov också behöver synkroniseras så att de går att databehandla.

Östsvenska ÄK har till årets årstämma försökt att mildra de negativa avelseffekterna av att ha separata regler för vildsvin, och har därför kommit med en bra motion där man föreslår ett krav om 1:a pris på älg för att en vildsvinshund skall kunna bli jaktchampion på vildsvin. Denna motion har styrelsen avslagit.

Man anser alltså att våra älghundar inte ens behöver meritera sig på älg för att nu bli champion.         Ytterligare ett exempel på hur tokiga det har blivit är att idag kan till och med en Jämthund få en nolla på jaktprov för att den skäller älg! En egenskap som våra älghundar blivit avlade för sedan urminnes tider. Detta är ett hån mot uppfödare som försöker se på detta med avel och jaktprov seriöst.

Vi har avelsmål i vår rasstrategi där vi jobbar för att ta fram optimala älghundar. Men nu har det blivit en belastning för hunden och hans föräldrar i avelsutvärderingen om han skäller älg. Man frågar sig hur det kunde gå så snett?  Vart har det sunda förnuftet tagit vägen? Vem har styrt denna kajuta så fel?

Vårt svar är att det har vi själva gjort. Vi har valt personer i styrelser som kört sina egna race utan att lyssna på rasklubbar, lokalklubbar och enskilda medlemmar. Man har inte varit lyhörda utan man har sett rasklubbarna och lokalklubbar som obstinata när dessa påpekat bristerna och vart dessa beslut leder.

Samma ignoranta förfarande har man även haft när det gällt framtagandet av våra gemensamma Nordiska jaktprovsregler. Man skickar ut remisser till lokalklubbarna och rasklubbar men sedan så tar man dålig eller ingen notis om de påpekanden som görs på felaktigheter i remisserna utan väljer att köra sitt eget race och låtsas som att dessa brister inte finns eller skall gå att rätta till senare.

Förra året togs ett majoritetsbeslut på årsstämman om att inte godkänna de nya anpassade svenska jaktprovsreglerna. Majoriteten tyckte då att det var för många brister i de föreslagna reglerna. Trots detta har styrelsen aktivt nu sett till att samma regler som blivit avslagna nu föreslås igen. Hade man varit lyhörd så hade det varit mer klädsamt om man justerat de saker som då framfördes som negativa och även justerat de påpekanden som man fick in i remissvaren i stället för att hårdnackat köra på med samma förslag ytterligare en gång.

Nej, nu är det nog dags för SÄKS styrelse och dess kommittéer att slå stopp. Det vi håller på med nu kommer att skada det avelsarbete som våra uppfödare lagt ner på våra hundar under lång tid.  Detta kommer att bli svårt att hantera om vi inte agerar nu.

Vi skall givetvis samarbeta med våra grannländer, men ivern till samarbete får inte överskugga målet att få fram optimala älghundar.

När vi nu inser att de regler som föreslås faktiskt kommer att ge sämre jakthundar och sämre möjligheter att utvärdera våra hundars egenskaper så måste det vara tid för eftertanke. Då måste vi slå på bromsen och fråga oss om vi är på rätt spår.

  • Är det rätt att jaktprovens ändamål är olika mellan länderna?
  • Är det rätt att en jämthund kan få en nolla för han skäller älg?
  • Är det rätt att ha två olika jaktprovsregler och därmed två olika avelsmål inom Sverige?
  • Är det rätt att införa ett jaktprov där vi inte bedömer hundens kontakt med sin förare?
  • Är det rätt att införa ett jaktprov som inte har begränsningar i bilanvändandet?
  • Är det rätt att införa ett jaktprov där vi får lägre arvbarhet på vissa moment?
  • Är det rätt att samerbetsivern överskuggar målet med att få bättre jaktprovsregler?
  • Är det rätt att signal för avel mot ståndhundar att sänka kraven för ståndskall på upptagsplatsen från 90 till 60 minuter för högsta poäng?
  • Är det rätt signal man ger om man vill fokusera aveln mot ståndhundar att sänka kraven på fasta ståndskallstider till förmån för gångstånd?

 

Jämthundsklubben med dess styrelse och kommittéer anser att Rasklubbar och lokalklubbar inom SÄK nu måste ta ett rejält omtag i sin verksamhet.

Om vi skall ha jaktprov på vildsvin så måste vi ha samma regler på älg som på vildsvin så att man bedömer hundens arbete på det vilt hunden skäller för dagen. Älghundar skall inte kunna få nollor för att de skäller älg!

Om vi skall kunna samarbeta med Finland så bör de omgående införa förbud mot bilanvändande vid jaktprov då det skapar hundar med extremt förföljande och dålig återgång. Det ger också olika förutsättningar för bedömningen.

Finland bör även införa öppen provberättelse så man kan läsa sig till hur hunden jagar under dagen.

Jaktprovet skall förbättras inte försämras när vi gör en revidering. Därmed så bör vi i stället för att ta bort momentet samarbete, utveckla ett moment som bättre bedömer hundens samarbete och orienteringsförmåga.

Vi bör utveckla bedömningen av momenten så att vi får en bättre arvbarhet inte sämre.

Jaktproven bör vara utformade så att vi skapar förutsättningar för att hundar med optimala ståndegenskaper som kan skälla fast älgen på ägarens egna jaktmark går vidare i aveln. Jaktproven bör utvecklas så att de hundar som vi tar fram passar till praktiskt jakt.

Vår bedömning är att vi mycket väl kan utveckla ett eventuellt datasamarbete utan att i dag behöva hasta fram en regelrevidering som inte blir bra. Om vi vill ha kvar våra 13 moment så borde vi kunna ha det och databehandla våra extra moment separat för Sverige. Svårare saker än detta löser man i dag i data världen.

Vi hoppas på att detta debattinlägg bemöts med konstruktiva idéer hur vi tillsammans kan utveckla verksamheten så att vi får ännu bättre älghundar.

Jämthundklubben styrelse och dess kommittéer.

 Kennlar som stödjer detta inlägg